Om jag kunde drömma .
Hello babies !
vaknade nyss ur min eviga koma från min säng , var uppe till fyra igår och läste första Twilightboken .
Det är verkligen en otrolig bra bok , jag kunde knappt slita mig ur den .
Om ni ska läsa någon bok alls så läs denna , ni kommer att förälska er i den .
Se även filmen för den är också bra.
Anyways passerade helgen andlöst och outthärdligt förbi , att jag jobbar nästan varje helg slår mig hårt i hjärtat , all min fritid går åt jobbet och jag brukade aldrig lida över det förräns nu .
Tanken att jag ska tillbringa all min lediga tid på helgerna för att jobba istället för att vara ute i solen som alla andra ,gör att mina tankar tar sin tillflykt för självmordsbenägenhet .
Men som tur är så är mina arbetskamrater även ett tidsfördriv som gör att jobbet ändå flyter på och det skingrar mina tankar om allt tråkigt .
Mina arbetskamrater som också är två av mina närmaste vänner , jobbar för min mamma som är själva arbetsgivaren .
Den första är Anh som kommer från vietnam för några år sen , Anh är den äldsta av oss och den förnuftiga av oss , men också den mest barnsliga när det gäller humor , hon har nämligen en ganska snuskig och torr humor .Om tajmningen är operfekt likaså hennes skämt så kan jag lova er att ni inte kommer att få utt ett skratt ,men när allting passar så kommer ni att ligga på golvet och vika er av dödligt flabb.
Den andre är Linh som är ett år äldre än mig , Linh är som den fula ankungen med en barbiedoll personlighet .
Linh är absolut inte den vackraste på denna planeten , det tyckte jag inte heller första gången jag såg henne , men under tiden jag fick lära känna henne så fick jag oundvikligt se hennes förvandling från den fula ankungen till en vacker svan innanför hennes yttre , och genom henne lärde jag mig att utseende är inte allt utan det är hur man är som person som är viktigast .
Utan dem hade jag inte klarat mig igenom min arbetshelg med psyket i behåll, dem underhåller mig med deras prat om livet , om roliga stunder och funderingar .
Denna helgen överlevde jag genom att vi pratade om min mammas "Vän" , min kära mor har alltid tendensen att misstolka folk och tro bättre om dem än vad dem igentligen är , just denna ämnet handlade om en man som körde taxi åt kommunen men när han presenterade sig för min mamma så nämnde han bara att han jobbade på kommunen och inget mer .
Min mamma som har väldigt lite erfarenhet om allmänbildning inom samhällessektorn trodde att han jobbade för en högre rank och i hopp om att han kanske var till användning för juridiska frågor och hjälp så hon var väldigt öppen och snäll mot honom vilket fick honom att tolka det som en flirt, inte nog med det drog hon med servitriserna också förutom mig för detta hände under veckodagarna .
Men nu kommer det bästa , under Alla hjärtans dagen så kom denne man vid 50-60 års åldern gammal nog att kunna vara min morfar med några småpåsar inslagna i sprakande sidenblått och gav mina arbetsvänner var sin påse och även till min mamma , men hon var då inte där .
Linh som alltid har varit förtjust i presenter frågade chockad vad det kunde har varit och den gamle mannen svarade att det var godis och Anh som var lika glad men chockad tillade skämtsamt till honom varför hon inte fick en större påse eftersom hon älskade godis.
Han skrattade och sa att alla bara fick en , och frågade sedan letandes efter min mamma , jag som inte fattade ett dugg vem denne främmande mannen kunde vara svarade irriterat medans jag iakktog påsarna att chefen hade tid hos banken .
Han sa då med en besviken min att vi skulle återlämna hennes present när hon kom hem från mötet och säga att det var ifrån honom och att hon skulle tänka på honom när hon åt godiset .
Blotta tanken att han hade andra tankar än att bara vilja vara min mammas vän fick mig att rysa av obehag och sa en mer koncentrerad röst okej .
Och sedan gick han och satte sig på ett av dem yttre borden nära kassan och ville beställa en friterad banan och hoppades nog att min mamma skulle dyka upp under tiden han åt desserten .
Och just i samma stund så hörde jag Anhs tunga men snabba suck och vände mig om för att se hur det var fatt .
Och då såg jag Chokladsnoppen ligga på bordet utanför påsen och Anhs min , den var oförglömlig .
Jag kunde då läsa hennes ansiktuttryck att hon önskade att hon aldrig sa att hon ville ha en större påse .haha!
Linh öpnnade generat snabbt sin påse och suckade mest av chock att det låg en likadan chokladsnopp och det tog inte lång tid förräns vi listade ut vad det kunde vara i min mammas påse .
Vi alla rös av tanken och tittade chockat på varandra och jag började att garva , och Anh garvade hysteriskt en stund efter mig , likaså Linh.
Båda två undvek att servera honom , och förstående fick jag göra det men jag höll mig professionellt och kall jag ville inte gå samma öde till mötes bland det äcklets tankar.
När han sedan gick av besvikelse att ingen av servitriserna han gav gåvor till visade tacksamhet, pustade vi alla ut och snackade om incidenten och skojjade med varandra vad vi nu skulle göra av dessa chokladsnopparna och ingen hittade svaret .
Just då kom Linh med ett förslag som jag länge kommer att minnas , min kära mamma hade ju inte fått sin present än och vi alla planerade att lära henne en läxa som hon sent kommer att glömma .
När hon sedan kom tillbaka från mötet sa vi att hennes "vän " hade kommit och efterlämnade en present efter sig just bara tillägnat till henne men ingen nämnde att dem också hade fått present utan tillade att han ville att "hon skulle tänka på honom när hon åt godiset ".
Vi alla spelade förtjust och sa att hon skulle öppna paketet , ni skulle ha sett hennes ögon jag tror dem rörde sig framåt i en övermänsklig fart när hon tittade ner i påsen haha !
men hon tog aldrig upp godiset utan sa med en förvirrande ansiktuttryck att det bara var godis när vi frågade nyfikna.
Anh ville spela min mamma en spratt och sa att hon ville se var det var för godis men min mamma sa bestämt nej och stoppade snabbt ner det i hennes väska .
Aldrig har dagen varit roligare än den dagen och jag ler belåtet än idag att min mamma fick en läxa hon sent kunde glömma.
Än idag så retas vi med henne när vi har tråkigt om hennes " vän" och hon undviker att svara varje gång .
Ibland behöver vuxna också läxas upp för i sinnet är dem inte mer än bara ett barn .
ne nu ska jag palla mig ur sängen och laga något att äta , ha en bra söndag lovers <3
vaknade nyss ur min eviga koma från min säng , var uppe till fyra igår och läste första Twilightboken .
Det är verkligen en otrolig bra bok , jag kunde knappt slita mig ur den .
Om ni ska läsa någon bok alls så läs denna , ni kommer att förälska er i den .
Se även filmen för den är också bra.
Anyways passerade helgen andlöst och outthärdligt förbi , att jag jobbar nästan varje helg slår mig hårt i hjärtat , all min fritid går åt jobbet och jag brukade aldrig lida över det förräns nu .
Tanken att jag ska tillbringa all min lediga tid på helgerna för att jobba istället för att vara ute i solen som alla andra ,gör att mina tankar tar sin tillflykt för självmordsbenägenhet .
Men som tur är så är mina arbetskamrater även ett tidsfördriv som gör att jobbet ändå flyter på och det skingrar mina tankar om allt tråkigt .
Mina arbetskamrater som också är två av mina närmaste vänner , jobbar för min mamma som är själva arbetsgivaren .
Den första är Anh som kommer från vietnam för några år sen , Anh är den äldsta av oss och den förnuftiga av oss , men också den mest barnsliga när det gäller humor , hon har nämligen en ganska snuskig och torr humor .Om tajmningen är operfekt likaså hennes skämt så kan jag lova er att ni inte kommer att få utt ett skratt ,men när allting passar så kommer ni att ligga på golvet och vika er av dödligt flabb.
Den andre är Linh som är ett år äldre än mig , Linh är som den fula ankungen med en barbiedoll personlighet .
Linh är absolut inte den vackraste på denna planeten , det tyckte jag inte heller första gången jag såg henne , men under tiden jag fick lära känna henne så fick jag oundvikligt se hennes förvandling från den fula ankungen till en vacker svan innanför hennes yttre , och genom henne lärde jag mig att utseende är inte allt utan det är hur man är som person som är viktigast .
Utan dem hade jag inte klarat mig igenom min arbetshelg med psyket i behåll, dem underhåller mig med deras prat om livet , om roliga stunder och funderingar .
Denna helgen överlevde jag genom att vi pratade om min mammas "Vän" , min kära mor har alltid tendensen att misstolka folk och tro bättre om dem än vad dem igentligen är , just denna ämnet handlade om en man som körde taxi åt kommunen men när han presenterade sig för min mamma så nämnde han bara att han jobbade på kommunen och inget mer .
Min mamma som har väldigt lite erfarenhet om allmänbildning inom samhällessektorn trodde att han jobbade för en högre rank och i hopp om att han kanske var till användning för juridiska frågor och hjälp så hon var väldigt öppen och snäll mot honom vilket fick honom att tolka det som en flirt, inte nog med det drog hon med servitriserna också förutom mig för detta hände under veckodagarna .
Men nu kommer det bästa , under Alla hjärtans dagen så kom denne man vid 50-60 års åldern gammal nog att kunna vara min morfar med några småpåsar inslagna i sprakande sidenblått och gav mina arbetsvänner var sin påse och även till min mamma , men hon var då inte där .
Linh som alltid har varit förtjust i presenter frågade chockad vad det kunde har varit och den gamle mannen svarade att det var godis och Anh som var lika glad men chockad tillade skämtsamt till honom varför hon inte fick en större påse eftersom hon älskade godis.
Han skrattade och sa att alla bara fick en , och frågade sedan letandes efter min mamma , jag som inte fattade ett dugg vem denne främmande mannen kunde vara svarade irriterat medans jag iakktog påsarna att chefen hade tid hos banken .
Han sa då med en besviken min att vi skulle återlämna hennes present när hon kom hem från mötet och säga att det var ifrån honom och att hon skulle tänka på honom när hon åt godiset .
Blotta tanken att han hade andra tankar än att bara vilja vara min mammas vän fick mig att rysa av obehag och sa en mer koncentrerad röst okej .
Och sedan gick han och satte sig på ett av dem yttre borden nära kassan och ville beställa en friterad banan och hoppades nog att min mamma skulle dyka upp under tiden han åt desserten .
Och just i samma stund så hörde jag Anhs tunga men snabba suck och vände mig om för att se hur det var fatt .
Och då såg jag Chokladsnoppen ligga på bordet utanför påsen och Anhs min , den var oförglömlig .
Jag kunde då läsa hennes ansiktuttryck att hon önskade att hon aldrig sa att hon ville ha en större påse .haha!
Linh öpnnade generat snabbt sin påse och suckade mest av chock att det låg en likadan chokladsnopp och det tog inte lång tid förräns vi listade ut vad det kunde vara i min mammas påse .
Vi alla rös av tanken och tittade chockat på varandra och jag började att garva , och Anh garvade hysteriskt en stund efter mig , likaså Linh.
Båda två undvek att servera honom , och förstående fick jag göra det men jag höll mig professionellt och kall jag ville inte gå samma öde till mötes bland det äcklets tankar.
När han sedan gick av besvikelse att ingen av servitriserna han gav gåvor till visade tacksamhet, pustade vi alla ut och snackade om incidenten och skojjade med varandra vad vi nu skulle göra av dessa chokladsnopparna och ingen hittade svaret .
Just då kom Linh med ett förslag som jag länge kommer att minnas , min kära mamma hade ju inte fått sin present än och vi alla planerade att lära henne en läxa som hon sent kommer att glömma .
När hon sedan kom tillbaka från mötet sa vi att hennes "vän " hade kommit och efterlämnade en present efter sig just bara tillägnat till henne men ingen nämnde att dem också hade fått present utan tillade att han ville att "hon skulle tänka på honom när hon åt godiset ".
Vi alla spelade förtjust och sa att hon skulle öppna paketet , ni skulle ha sett hennes ögon jag tror dem rörde sig framåt i en övermänsklig fart när hon tittade ner i påsen haha !
men hon tog aldrig upp godiset utan sa med en förvirrande ansiktuttryck att det bara var godis när vi frågade nyfikna.
Anh ville spela min mamma en spratt och sa att hon ville se var det var för godis men min mamma sa bestämt nej och stoppade snabbt ner det i hennes väska .
Aldrig har dagen varit roligare än den dagen och jag ler belåtet än idag att min mamma fick en läxa hon sent kunde glömma.
Än idag så retas vi med henne när vi har tråkigt om hennes " vän" och hon undviker att svara varje gång .
Ibland behöver vuxna också läxas upp för i sinnet är dem inte mer än bara ett barn .
ne nu ska jag palla mig ur sängen och laga något att äta , ha en bra söndag lovers <3
Trackback
